Förpackningar och varningsbilder

Formgivning av förpackningar är en väsentlig del i marknadsföringen av alla slags konsumtionsvaror. För tobaksindustrin är det en av de få återstående reklamkanalerna för rekrytering av nya kunder sedan land efter land förbjudit tobaksreklam på andra sätt.

Det har lett till att tobaksindustrin satsat enorma resurser på att utveckla sofistikerade förpackningar för att nå vitt skilda marknadssegment och befolkningsgrupper.

Det är för att begränsa konsekvenserna av denna förpackningsreklam som standardiserade, neutrala, paket, blivit aktuella. Inga andra färger än de som finns i varningsbilder får förekomma, plus en neutral färg, t ex brunt, brungrönt eller grått, som täcker hela paketet. Namnet på varumärket trycks med ett vanligt typsnitt i svart och i liten storlek. Inte heller tillåts varumärken eller reklamtext på cigaretternas papper eller på insticksblad i paketen.

En grundläggande granskning av forskningsstudier kring effekterna av standardiserade paket i Storbritannien styrkte att standardiserade paket är mindre lockande än traditionella paket och att det därför är troligt att de påverkar konsumenterna och leder till minskad rökning och att färre barn börjar röka.

I EU:s tobaksproduktdirektiv finns ingen bestämmelse om obligatoriska, standardiserade, neutrala förpackningar, men varje medlemsland ges möjlighet att frivilligt besluta om sådana förpackningar.

I Sverige har frågan om reklamfria standardiserade förpackningar utretts och slutsatserna av en utredning 2016 var att det skulle behövas en ändring av tryckfrihetsförordningen för ett införande i Sverige.

Opinionsundersökningar i flera länder visar att en majoritet stödjer förslag om neutrala förpackningar. Undersökningen i Sverige 2012 visade att hela 70 procent tycker det är en bra idé.

I och med tobaksproduktdirektivet 2016 måste cigarettförpackningarna förses med stora varningar i både text och bild. Hälsovarningarna ska täcka 65 procent av paketens fram- och baksidor, och varningstexterna kombineras med avskräckande bilder.

Bestämmelserna säger också att tobaksvarans förpackning eller själva tobaksvaran inte får innehålla information om innehållet av tjära, nikotin eller kolmonoxid. Märkningen på förpackningen får inte heller antyda att produkten har miljöfördelar eller hänvisa till smak, doft eller tillsatser. 

Sverige valde att enbart införa direktivets minimikrav, trots att alla länder i EU har möjlighet att gå längre och införa helt reklamfria, standardiserade tobaksförpackningar.

Parterna i tobakskonventionen enades redan 2008 om riktlinjer för förbud mot logotyper, färger, varumärkesbilder och reklamtexter på tobaksförpackningar. Av riktlinjerna framgår att en sådan standardisering skulle öka effekten av varningarna i text och bild och förebygga industrins möjligheter att med olika färger ge missledande budskap om till exempel att ett visst märke är mindre farligt än andra.

I Sverige har frågan om reklamfria standardiserade tobaksförpackningar utretts och slutsatserna av en utredning 2016 var att det skulle behövas en ändring av tryckfrihetsförordningen för ett införande i Sverige. Sedan dess har frågan stått still.

Tobaksfakta vill se ett införande av helt standardiserade tobaksförpackningar i Sverige.

Det finns en annan tolkning av tryckfrihetsförordningen, och det är att eftersom tobaksförpackningar inte på något sätt är tryckta skrifter, så omfattas de inte av tryckfrihetsförordningen, och därmed skulle det inte behövas en grundlagsändring för att kunna införa standardiserade förpackningar i Sverige.

Dessutom finns det sedan decennier ett undantag från tryckfrihetsordningsens skydd när det gäller kommersiella annonser för marknadsföring av alkohol och tobak (kap1, §9).

Många länder har betydligt större varningar på cigarettförpackningarna än de 65 procent av ytan som tobaksproduktdirektivet föreskriver för EU-länderna. Så här stor andel av ytan på en förpackning upptar varningarna i följande länder:

• Nepal och Vanuatu: 90 procent
• Indien och Thailand: 85 procent
• Sri Lanka och Uruguay: 80 procent
• Australien: 75 procent på framsidan och 90 procent på baksidan

Vad gäller standardiserade förpackningar så halkar Sverige efter när allt fler länder i världen nu övergår till paket med en enhetlig färg utan logotyper eller annan dekor och med stora varningsbilder.

Redan beslutat och infört/snart infört (dvs senast 2020):
Australien, Storbritannien, Irland, Frankrike, Norge, Ungern, Slovenien, Kanada, Nya Zealand, Uruguay, Sydafrika, Thailand, Rumänien, Singapore och Turkiet.

På gång, sista avgörande beslutet saknas:
Belgien, Chile, Turkiet, Georgien, Siri Lanka, Finland, Jersey och Guernsey dvs de båda sistnämnda kanalöarna som lagstiftar om detta själva.

Några länder där arbetet med att införa standardiserade paket stött på motstånd:
Malaysia, Myanmar, Laos och Kambodja .

Australien införde som första land i världen standardiserade cigarettpaket 2012. Paketen måste nu ha en brungrön, icke glänsande standardfärg. Förutom varningar i bild och text får det inte finnas några dekorationer.

Tobaksindustrin ser inte oväntat standardiserade förpackningar som ett allvarligt hot. Flera tobaksbolag försökte stoppa parlamentsbeslutet om standardiserade förpackningar i Australien. Efter att parlamentet klubbat lagen fortsatte tobaksbolagen och överklagade till Högsta domstolen med motiveringen att beslutet om standardiserade förpackningar stred mot varumärkesrätten, men de förlorade. Sedan dess har tobaksbolag också inlett processer mot EU, Irland och Storbritannien.

I Australien fördubblades samtalen till landets sluta röka-linjer redan de första veckorna med de nya paketen. Senare har neutrala undersökningar gjorts som visar att andelen rökare i Australien kontinuerligt minskar sedan införandet av standardiserade paket. Den kanske viktigaste effekten är att man ser att färre ungdomar börjar röka i landet.

Läs fler exempel om tobakspreventiva arbete i andra länder i Internationell Utblick.